funderingar kring religionsutövande...

There's nothing you can say to bring me down




Sitter och läser om generell integration och uppfattning av islam i det västerländska samhället, och kom att tänka på en händelse (incident vill vissa kalla det, katastrof väljer andra att använda) som inträffade här i Malmö förra året (?). En muslimsk kvinna med burqa klev på en stadsbuss och blev nekad påstigning. Det hette att chauffören blev skrämd av hennes heltäckande klädsel, som endast visade liten del av ögonen, om jag minns det helt rätt. Han kände sig helt enkelt hotad av att inte kunna urskilja en identitet bakom "masken". Jag kan förstå chauffören till viss del, dagens samhälle har inte längre några gränser då terrorism, attacker samt allmänt 'underligt' beteende har blivit en, om inte ibland ganska stor, del av vardagen i många länder. Jag hade också kännt mig en smula hotad av att inte veta om det var en muslimsk kvinna med burqa eller någon gärningsman med förklädnad. Alla känner inte igen en burqa. Men å andra sidan måste alla behålla rätten att få utöva sin religion.

Chauffören blev avskedad har jag för mig, vilket jag förstår.. men på samma gång inte..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0